Segling till Skottland 2000

Semestersegling I

Vi skulle till Skagen och kom till Torekov, så är det med seglarlivet! Minst två saker har vi lärt oss: segla aldrig iväg direkt efter en stor fest och segla aldrig iväg utan att tänka igenom det bara för att det är planerat. Vi tog igen oss en timme efter Lennarts 40-årsfest och ringde sedan efter vår gode vän Christer som ska segla med oss till Skottland. Tanken var att han skulle segla medan vi hämtade oss,  men nu var inte vädret det bästa, W-NW vind ca 10-12 m och vi startade tillsammans. Sedan skriver vi bara: kaos, spyor (Harald och Christer!), fall från koj, durken belamrad av kringflygande saker från skåp som slogs upp osv. Mellan kräkningar tog skepparen beslutet att vända och gå till Torekov istället där vi tog igen oss och begrundade hur det kunde bli så här? Nästa dag kom med nya kulingvarningar och vinden var S så vi stack iväg tidigt mot Varberg. Allt gick hyfsat bra tills jag skulle steka varma smörgåsar och testa den nya fastsättningsanordningen i pentryt, den var suverän, men stekjärnet for av spisen trots slingerställ och sedan fastnade spisen i konstigt läge pga grejor jag hade stoppat bakom spisen, håhåjaja. Lite senare kom en våg som vräkte över båten och hela sittbrunnen fylldes, Christer och jag satt med vatten upp till knäna och en mantågsstötta böjdes till 45 grader. ”Vilken tur att jag tog två par jeans med mig” sa Christer och han skall segla med oss till Skottland! Kulingarna fortsätter och vi börjar vänja oss, Aurora seglar i 8 knop och vi forsar fram och det största problemet är fortfarande under däck, snören har gått kors och tvärs för att hålla luckorna stängda. 

Marstrand har angjorts och vi är ändå glada över att vara i Bohuslän och Christer har bjudit på helt underbara pizzor på LasseMaja tillsammans med broder Johan och Kristoffer som körde hit från Göteborg. Nu börjar det kännas som semester. En vilodag i Marstrand var välbehövlig och Julina, vår ”följebåt” med besättning Lennart, Susanne och Madeleine anlände. På fredagen kom en hyfsat prognos och vi satte kurs Skagen och fick en fin segling dit även om det inte gick riktigt att hålla kursen på slutet. Vi var rörande överens om att vi var värda detta. Senare på kvällen var vi på Fregatten och upplevde fenomenet Leo och Sussie som nästan är kult på detta ställe. Folk var som galna, det sjöngs och gungades och trängdes, kan det vara för att många gäster är seglare?? Ja, konstigt är det för musikaliskt sätt finns det ju bättre upplevelser. Lördagen innebar ännu en pärs, vi startade i stiltje på morgonen från Skagen och började nästan oroa oss för om dieseln skulle räcka, men senare på dagen kunde vi hissa segel och sedan var det bara att plocka in dom igen efterhand. Vinden var SW och kulingstyrka när vi hade ca 6 timmar kvar på öppet hav och efter några timmar bestämde vi oss för att lägga om kursen och få vinden mera med oss. Vi hade kurs Lillesand i Norge och det blev Arendal. Mellan 01.30-02.00 angjorde vi fyren utanför och kunde gå in i ett helt stilla vatten! Harald och Christer var helt genomvåta och frusna efter brottsjöar, Christel satt under däck och försökte navigera och kolla radarn. Nöjda åt vi några nattmackor och kojade. Nu fortsätter vi längs Norges sydkust, det är väldigt vackert här och imorse tände Christel sitt finaste ljus, en badflicka i badring för att se om detta kan locka fram solen och sommaren. Just nu föredrar vi Medelhavet. Hälsningar Harald, Christel och Christer på Aurora.

Kurs Skottland

Igårkväll satt vi i sittbrunnen och funderade över varför vi måste planera såna här semesterseglingar? Kan vi inte nöja oss med att segla i Bohuslän, lata oss och ha det skönt? Oron över morgondagens start på överseglingen till Skottland härjar för fullt, hur skall det gå? Skall vi klara oss från oväder? Vi har fått en hyfsad vindprognos men man kan aldrig veta. Detta är vår första riktigt långa segling, vi har seglat som mest ca 1 ½ dygn tidigare och vi har ingen rutin. Vi är väldigt glada över att ha Christer med oss, det känns tryggt att vara en till. Tankar på hemseglingen skjuter vi undan så länge. Vi kommer också att gå tillsammans med Julina, även den en Ansö-båt precis som vår och vi har kontakt med varandra via VHF. Vi har haft några väldigt härliga dagar då vi seglat längs Norges sörland, rundat Lindesnes och gått upp till Farsund. Första natten efter Arendal låg vi i en helt underbar naturhamn, tystnaden var bedövande. Vi gick i norska kungaparets kölvatten och norska flaggor viftade överallt, de hade just signerat ett berg som vi passerade, där stod det Harald med stora bokstäver! 

          Vi gick genom Blindleja en innerskärsled, helt fantastiskt, särskilt efter våra jobbiga seglingar. Norge är ett yndigt land och vi hade gärna stannat kvar där, men om nu vädret är gynnsamt vill vi ändå ta chansen att komma över. Vi har redan bestämt att återvända för att segla på Norges västkust, kanske nästa år. Strax efter rundningen av Lindesnes gick vi till en liten hamn, Korshavn och efter en stund fick vi telefonsamtal från Höganäs-seglaren Lars Evaldsson och senare kom de till samma hamn. Elsa, en Maxi 130 från Skälderviken är på väg till Shetlandsöarna och vi hade en trivsam rolig kväll tillsammans.

På morgonen gick de vidare med direkt kurs på Shetland och vi gick upp till Farsund. Vi hade en del att ordna med, tanka diesel och vatten, handla och duscha, gemensam grillning med Julinas besättning och tidigt till kojs. 

Vi startade vid halv fem tiden, vår motor startade inte, helt dö och det visade sig att en ”grej” gått sönder och vi får starta med kabel och fixa det i Skottland. Dimman låg tät och vi krånglade oss ut med hjälp av GPS och radar. Vi har gjort upp vaktschema och nu är vi på väg!

Vi är inne på vårt andra dygn, vinden är frisk S-SW och ligger stadigt på 10-12 m/s. Det är en aning obekvämt, men annars seglar Aurora på bra. Vi har passerat några oljeplattformar annars är det mest vatten. Nere i båten är det jobbigt, att få av och på sig sjöställen, att få något att äta är en stor procedur. Vet ni hur det kan bli när en nyöppnad mjölkpaket välter och man fångar den i fallet? Det sprutar, skvätter ut överallt (inkluderat Harald) och det tillsammans med saltvatten från ventiler och våra blöta sjökläder så behövs det en sanering. Annars har vi det bra!?  

Det är midsommarafton, det blåser kuling, regnar, är 11 grader varmt och vi har angjort Peterhead på Skottlands nordvästra sida för ett par timmar sedan. Vi ligger i en marina utanför staden i en i övrigt stor industrihamn, stadsbilden är annorlunda och ser spännande ut. Vi är ganska trötta men oerhört nöjda över att det ändå gick så bra. Vi hamnade i ett lågtryck de sista 30 distansen med vinden rakt emot och det blev ett jobbigt slut. Vi fick ändra kursen och välja Peterhead iställer för Fraserburgh som var tänkt och nu längtar vi efter en dusch och sedan får vi se. Hälsningar från Harald, Christel och Christer på Aurora.

Skottland

Vi förflyttar oss nu längs kusten in mot Caledonian canal, det är långt, vi seglar ganska långa sträckor varje dag. Vädret är inte precis det bästa, 10 grader varmt, mulet, och friska vindar, men ett högtryck skall komma och det håller humöret uppe. De skotska städerna är grå, grå och ganska lika fast vi ser mest hamnarna och en och annan pub för tillfället. Människorna är vänliga och goa, när vi kommer in i hamnarna kommer folk och pratar direkt, det är roligt. The Highland, visst hörs det mysigt? Dialekten är underbart härlig och det känns verkligen att vi seglat till en annan del av Europa. När vi anlände till första hamnen, Peterhead fick vi säga att vi kom från Danmark istället för Norge så slapp vi klarera in, vissa små fördelar finns det ju med Eu. Med lite distans till Nordsjöseglingen så var det några saker som överraskade oss, vattnet var ljust turkosblått, helt enormt fint, vi hade föreställt oss ett mörkt ogästvänligt hav. Enligt Christer så var det exakt som när dom seglade i Cuba, bara 20 grader kallare i luften, visserligen en väsentlig skillnad men ändå. Vi hade också sent en kväll en helt gäng, enligt Harald pilot valar, med oss en lång stund och även senare på natten fast då var det svårt att avgöra om det var samma eller delfiner. Det finns även delfiner här och framförallt i viken in mot Caledonian canal. I en charmig stad Macduff dit vi kom andra dagen här gick vi en pubrunda och avsmakade den goda ölen, alla visste att vi var ”the swedisch from the yacht”,ni som varit i Skottland kan säkert höra det sägas. En lite överförfriskad man bytte om till kilt, med lite hjälp av en tjej, för att visa upp sig för oss. Nu är ju inte det här enbart nöjen så nästa kväll var det ”mekkar” time till långt ut på natten. Det är en hel del som går sönder hela tiden, påfrestningarna är stora och allt är inte så lätt att fixa och trots det stora verktygsförrådet så fattas det ofta tex en speciell mutter. Då gäller det för frun att hålla sig undan och inte fälla dumma kommentarer! Det är bra om det finns dusch på stället för efteråt kan man tro att det varit minst en dag i ett oljetråg eller liknande. 

Vi har slussat in i Caledonian canal och har några dagars fint väder, kallt men soligt och vi njuter av det. Vi hade delfiner runt oss en lång stund när vi närmade oss Inverness och även ett stort gäng (100-tals) sälar låg och solade på stranden. Kvällen i Inverness var vi på en pub där ett gäng spelade traditionell skotsk folkmusik, kul att höra. Vi gick genom Loch Ness utan att se Nessie, vi hade verkligen hoppats på det. Någon knackade visserligen i skrovet, men hur vi än spejade syntes hon inte.  

Det har varit några lugna dagar och vi har njutit av landskapet och av att långsamt förflytta oss i lugnt vatten. Pubarna har vi förstås besökt fast en kväll däckade vi (Christer är förkyld). Vi har haft Sverige-besök, Christers svåger Mats med familj kom till Port Augustus och vi åt lunch tillsammans. Nu har vi nått canalens slut och ligger i Port William där vi skall ligga under morgondagen för att se lite land också. Vi har just upptäckt att varken vi eller Julina har sjökort för vidare färd så det blir att hyra bil imorgon och köra till Oban och även att få se lite annat. Det blir vår första ”ligge”dag sedan Marstrand så det ska bli skönt. Det fina vädret har fortsatt, det är sol och klart men inget shortsväder precis, men det hade vi inte heller väntat oss så vi är fullständigt nöjda. Hälsningar från oss på Aurora.  

Ett litet tillägg: Vi ringer inte upp för att höra meddelande på telefonen så det är inte lönt att prata in något. Vi tänkte inte på att ta bort det. Skicka hellre några rader med e-post!

Skottlands västkust och Hebriderna  

Någon hyrbil blev det inte och inte någon ”ligge”dag heller i Fort William, hyrbilarna var bokade nästan en vecka framåt och vi hade långt att ta oss landvägen in till stan. Vi fick inte slussa ner eftersom det var en seglartävling på gång och allt var upptaget för dom. Det var en sån där mandomstävling där samtidigt tre i varje besättning skulle bestiga de tre högsta bergen i Skottland, England och Wales. Vi låg alldeles intill Skottlands högsta berg, Ben Davis och det var ett av bergen som skulle bestigas. Vi gick istället till Oban, vi fick kolla en norsk båts sjökort och med hjälp av det och datasjökorten kunde vi ta oss dit. Oban visade sig vara en mycket trivsam stad och vi njöt nu av att idka stadsliv efter allt vildmarksliv. Christel fick shoppa och vi var på Obans whiskydestilleri som ligger mitt i stan. På kvällen var vi på en skotsk show som väl mest var en turistfälla, men ändå kul att höra säckpipa och skotska sånger. Vi har sedan fortsatt norrut längs kusten och tidvis i sunden mellan öarna, det är makalöst vackert, men på något sätt blir man mätt på det. Vi har haft fint väder nu ett bra tag, sol, men det är ändå jeans och tröjor-temperatur.

 Måndag morgon mönstrade Christer av, vi låg på svaj i en jättefin vik så Harald rodde in honom vid 05.30 tiden på morgonen. Det har verkligen gått bra med besättning, lite trög på morgonen men desto aktivare på kvällen! 

  Nu är det långa etapper igen och vi kom till Yttre Hebriderna, eller Western Isles och Stornoway efter en ganska tuff segling med kryss i en bitande kall och frisk N vind. Vi såg val som sprutade vatten på långt håll och sedan berättade Lennart på Julina att de haft den väldigt nära. I hamnarna finns tama sälar att prata med och i Stornoway minst fem. Sammy eskorterade oss in och låg sedan med huvudet ovanför bryggan och tycktes hälsa välkommen. Ytterligare en svensk båt, Crusader från Göteborg kryssade in mot Stornoway samtidigt som oss, kom in och lade till. Glada över att ha seglat till Hebriderna hyrde vi en bil för att få se mera av denna exotiska ö som koloniserades av norska vikingar på 800-talet och såldes till Skottland 1266.  Vi åkte tillsammans med Julinas besättning och tittade på en 5.000 år gammal stensättning i Callanish, en 2.000 år gammal Broch, ett hus i lagd sten som såg ut ungefär som en bikupa och där man levde på den tiden. En by från järnåldern, som de höll på att återställa, besöktes sedan. Den låg på västra sidan och Atlanten gick in i en liten vik med turkos vatten och sandstrand. Vi körde i ett landskap med grönklädda kullar och torvmossar och med betande får överallt.Emellanåt dök det upp små grå stenhus. Sedan var vi naturligtvis tvungna att köra ut till den nordligaste fyren för att skåda över Atlanten i bitande kall vind. Det enda vi lider av för tillfället är brist på tid, det finns så mycket vi skulle vilja se också börjar tiden rinna ut med en gnagande oro över väder och vind. Vi fortsatte vår färd med en makalös dag på Atlanten med valar, delfiner och massor av fågel, bla lunnefåglar guppande omkring oss. Norra Skottlands bergformationer är helt fantastiskt från havet och vi har fint väder med sol!

Glädjen över solen blev inte så långvarig, nästa dag vaknade vi till ihållande regn och alla bergen låg höljda i gråa moln. Det blev en regnig seglardag, dock den första på vår semester! Nu har vi seglat runt Skottland, genom Pentland sund som är ökänt för sina strömmar. Vi har hört och läst skräckhistorier om höga väggar av vatten osv och var en aning oroliga inför detta. Vi tyckte dock att vi hade alla bra förutsättningar och det stämde, även om vi loggade över 10 knop i medström så var det en behaglig färd i ett nu låglandskap med gröna kullar. Idag, lördag ligger vi i Wick på östkusten och ska invänta en bra prognos för Nordsjön, om den dröjer fortsätter vi lite söderut först. Hälsningar från Christel och Harald på Aurora.

Nordsjön igen

Ja, det är inget att välja på trots lågtryck, kulingar och oro. Efter att ha legat i Wick i två dagar i väntan på att en NO kuling skulle ge sig bestämde vi oss för att åtminstone segla söderut. Den andra dagen i Wick hyrde vi en bil och flängde runt med, vi körde ca 25 mil för att få en väderkarta som dessutom kostade 2 pund, som vi kunde fått i Wick. Nej, vi såg ju också en hel del, de gröna kullarna tex och de grå byarna, ni förstår att vi längtar hem lite nu. Sista kvällen i Skottland och Wick fick vi också äntligen se ett pipe band eftersom det var pipe band vecka. Det blev ett värdigt slut på vår Skottlandsvistelse. Tisdag fm seglade vi med kurs Fraserburgh i en NW frisk vind, det var kuling på Nordsjön som skulle avta från midnatt för att lugna sig under onsdagen och sedan skulle det återigen bli kulingvindar närmare helgen. Vi bestämde oss bortåt kvällen via WHF med Julina att vi ändrar kurs ut på Nordsjön, det blir vår chans att komma hem i tid.

Tack för all e-post vi får, det är verkligen uppskattat att få höra av er. Till er som ger oss tips och råd om andra semesterformer vill vi bara säga, det händer, bla i måndags att vi överväger saken! T ex denna jakt på duschar som kan vara precis vad som helst, kall-varm, skitig-ren, svår att hitta osv. I Wick fick man kort och en kod, koden läste vi inte rätt så Lennart och Susanne på Julina fick springa omkring och få rätt på detta (de var före oss). När vi så kom in skulle kortet dragas utanför duschrummet också var det ett visst antal minuter. Av med alla kläder i ett kallt rum också på med duschen, gick inte, kom inget vatten. Inga två enkla kranar inte, utan en panel med rattar och knappar och vem f-n duschar med glasögon på! Harald fick springa naken och intvålad in på damernas för att bistå en hysterisk hustru. Då skulle man dra i ett snöre först som fanns i ett hörn. Sedan kom ömsom skållhett vatten och ömsom iskallt vatten vilket gjorde att jag for ut ur duschen och kolliderade med duschbänken utanför med en jättebula på smalbenet som följd. Men …..  nu är vi inne på andra dygnet på Nordsjön och har just skådat den mest fantastiska, enorma uppvisning av ett tiotal delfiner. De har följt med oss över en timme, hoppat upp i luften, snurrat, slagit i vattnet, tittat på oss, vi har aldrig tidigare varit med om något liknande. Då är vi glada och tacksamma över allt vi får vara med om genom att kunna segla ut på detta sättet. Vi har nu vant oss lite vid det obekväma ombord och lärt oss hur det är bäst att hantera mat och annat under seglingen. Vi fungerar också bra ihop, vi skiftas om att sova, det blir 2-3 timmars pass om det är hyfsat väder. Oron som infinner sig (hos Christel) i hamn före översegling är borta när vi väl är ute, det är värst med fantasierna! Att ligga för länge i hamn kan ge hamn-noja, det är välkänt, fast det kan inte vi beskyllas för på denna resan precis.  

Efter 57 timmar och en härlig sista dag på havet med sol så angjorde vi Egersund i Norge. Det var en skön känsla att segla in i skärgården, en idyll med färgglada sjöhus och långt ifrån grå-svarta tidvattenskajer. Vi fick en god natts sömn, whiskyn Cutty Sark är omdöpt av Lennart till Cutty Snark. Det finns också fjoll-whisky, som är en mildare sort, men vilken som är fjoll-whisky är en tolkningsfråga. Detta har satt djupa spår hos vår besättning. Dagen därpå promenerade vi i solen i Egersund och åt mjukglass. Harald gjorde sig till och bar shorts! Förresten, vem tror ni fick duscha kallt pga elfel i just den duschen efter 2 ½ dygn på Nordsjön???  

Vi fortsatte längs Vestlandet och Sörlandet där vi låg i en naturhamn i Blindleja. Vi hade en gemensam grillkväll med Julina, det var en underbart vacker kväll och en bra avslutning på vår segling tillsammans som gått så bra. Norge är nog det allra finaste vi seglat i och dit kommer vi att återvända. Klockan 04.00 drog vi upp ankaret och gav oss iväg med kurs Fjällbacka för att sedan ”slösegla” en vecka och träffa vänner.       Nu avslutar vi denna sommars seglingsrapporter och till nästa år blir det ingen långsegling, fast vi är inte helt säkra på att vi kan låta bli. Ett citat till eftertanke av 15-åriga dottern i Julina ”när jag blir stor skall jag ha segelbåt och segla upp och ner i Bohuslän varje sommar”. Lite så känns det nu. Hälsningar från Christel och Harald i Aurora.