Christel och Harald Övergaard

Vi seglade en eskadersegling med Kryssarklubben till England och Isle of Wight 1995 och sedan dess har seglingen upptagit en ännu större del av våra liv. Då tänkte vi, att kan vi segla dit kan vi segla var som helst i världen. Dessutom trivs vi med seglarlivet och har en längtan efter att få komma till nya platser, uppleva nya och andra kulturer och träffa människor. Vår första segling tillsammans 1983 gick till Bohuslän i Haralds Sylph 6,5 m lång och det blev en positiv upplevelse för Christel som inte hade seglat förut. Harald är uppvuxen i Fjällbacka sommartid och har seglat sedan barnsben i först optimistjolle och senare mothjolle. Efter första sommarens segling tillsammans bytte vi till en Maxi77 som vi seglade 11 säsonger i Sverige, Danmark och Norge oftast mer eller mindre full med barn. När barnen fått nog av detta och flyttade hemifrån för egna liv satsade vi på en lite större båt. Det blev en Vinga 29 och vi sålde vårt hus och flyttade till en 2-rumslägenhet. År 1997 tog vi tjänstledigt från våra kommunala jobb i 6 månader och seglade till Medelhavet. Vilken härlig tid!! Vi njöt varje sekund och lovade varandra att det är detta liv vi vill leva. År 1999 var det dags för nästa båt och vi köpte vår nuvarande Aurora, en 39 fots stålbåt som vi också hade som bostad i 8 år och sedan dess på deltid. Vingan sålde vi i Turkiet senare samma år.

Våra planer är att komma iväg på en långsegling så fort kassan tillåter detta och i väntan på det seglar vi så mycket vi kan på semestrar och helger. Harald gick populärt uttryckt "i väggen" hösten 2003 och har sedan dess kämpat med en utmattningsdepression. Detta har gjort att vår långsegling får vänta och vi hoppas på hans tillfrisknande. Eftersom vi tillbringar mycket tid i vår båt känner vi oss tillfredsställda med att ändå leva nära havet och seglarlivet. Vi har fem barn med familjer och dom upptar såklart mycket av vår tid och våra tankar. Vi tror att de tycker det är roligt med föräldrar som har ett så stort och brinnande  intresse även om det innebär att vi inte är några idealiska barnvakter till våra femton barnbarn. Vi hoppas istället kunna ge dom upplevelser av annat slag när vi är ute och seglar.

På svaj i Fjällbacka